tisdag 26 april 2011

Det finns bättre och godare alternativ än Findus färdigköpta fiskgratäng

                                    


Idag serverar man fisk Benedictine brytgratäng från Findus i Skurups skolor idag. Här kan du läsa om innehållet. Den innehåller vegetabilisk olja d.v.s palmolja, potatischips och jäst. Ska man sen servera potatismos till det blir det en himla massa kolhydrater, tycker vi. Vi hittade ett nyttigt alternativ som kostar som en skollunch och är snabblagad även från grunden.

Torsk panerad med sesamfrön och saffransstuvad fänkål

1 bit fryst Torsk från Änglamark, ca 130 gram
Fiberhusk
1 Ekologiskt Ägg
½ dl Sesamfrön
Svartkummin
3 msk Smör

Saffransstuvad Fänkål

½ Fänkål
1 msk Smör
1 nypa Saffran
1 msk Vitt Vin
1 dl Grädde
½ tsk Vegetabiliskt Buljongpulver
Havssalt och nymald Vitpeppar
Strimla fänkålen riktigt fint. Fräs lätt i smör, salta och peppra lätt. Strö över buljong och saffranstrådar. Häll över vinet, som får koka in.
Tillsätt grädden, koka upp och låt puttra en stund, tills det blivit en krämig stuvning.
Krydda den tinade torsken med salt, peppar och strö fiberhusk runt om. Doppa sen i uppvispat ägg och sist i en skål med sesamfrön.
Se till så att fröna fastnar runt om, skaka av det överflödiga. Låt ligga och torka lite innan stekningen, så blir stekytan finare.
Bryn smöret till fisken lätt, stek den ett par minuter på var sida, försiktigt så det inte bränns. Dra från värmen och låt eftersteka en stund till.
Fisk kräver inte så hög innertemperatur för att vara färdig, så den här rätten går fort att laga till.
En smörstekt liten morot, cocktailtomat och lite grönt från fänkålen som garnering.  Snabbmat på gourmetvis!

tisdag 5 april 2011

Det gror i andra kommuner, så då finns det kanske hopp för oss.....

 
I Klippans kommun finns en kostchef som vågar ifrågasätta den halvfabrikatskultur som är en norm inom svensk skolmat idag. Vi har ju hört en kostchef som säger att man måste ha tillsatser i maten för att förhindra sjukdomar. I Klippan finns Anita Broddesson som svarar även på det utslitna argumentet. Läs det mycket inspirerande brevet hon skrev till Skolmatens vänner om hur hon har lyckats med maten och upphandlingen.
"Krav och förväntningar på offentliga måltider är höga. Maten som serveras skall vara god och tilltalande och locka såväl barn som gamla att äta och må bra. Livsmedlen skall vara näringsrika, innehållsdeklarerade, spårbara och säkra ur hygiensynpunkt. Dessutom skall råvarorna helst vara svenska, GMO-fria, närproducerade, etiskt och miljövänligt producerade.

Inköp får inte ske godtyckligt. LOU måste följas och upphandling ske efter strikt regelverk, följa givna principer, vara transparant, icke diskriminerande, likabehandlande etc. etc. Dessutom gäller allt högre miljökriterier. Livsmedelsverket och Naturvårdverket har utarbetat och föreslår miljösmarta matval. Jordbruksverk, Fiskeristyrelse, Miljöstyrningsråd, LRF, alla har synpunkter på vad och hur livsmedel skall odlas, uppfödas, fångas och distribueras.

Kommuner går samman och hoppas på att större upphandlingar och kvantiteter skall ge bättre avtal med lägre priser. Grossisterna lovar lägre priser om man får leverera alla varugrupper, helst av eget varumärke, undanröjer därmed konkurrens och får allt större makt över upphandlingarna.

Priset är mer eller mindre avgörande i utvärderingen men var i upphandlingen ställs krav på själva livsmedlet, på dess smak, utseende, konsistens och inte minst innehåll? Vilken prioritet får kvaliteten på livsmedlen i utvärderingen? Hur bedöms kvaliteten? Vad är kvalitet? Vilka livsmedel ska väljas? Vem väljer? Grossisten? Upphandlaren? Kostansvarig?

Vad blev följden när priset och inte kvalitén är avgörande?
Korv med 34% kött och 26% fett! Chark och Sous Vide produkter med innehåll av potatis- eller majsstärkelse, maskinurbenad kyckling, sammanpressat kött eller fisk! Allt med så dåligt proteininnehåll i råvaran att det får sammanbindas med hjälp av E 450, 451, 452, och för att få smak, tillsätts glutamat och jästextrakt!

Livsmedelstillsatser behövs i många sammanhang, men om råvaran håller måttet, knappast smakförstärkare eller bindemedel, ej heller saltlakemarinerade produkter, vars enda uppgift är att binda vatten och att få varan tyngre!

Vem efterfrågar att korven, köttfärsen eller det färska köttet skall vara vakuumförpackat? Behövs en hållbarhet på 8-10 dagar i köket eller var det grossisten som behövde den för att klara av den långväga leveransen?

Varför nöjer sig offentlig verksamhet med undermåliga livsmedel?
Var i upphandlingen finns kunskapen och respekten för livsmedlen, för dess smak, konsistens, utseende, ursprung och inte minst innehåll? Vem tar ansvar för maten som serveras och för dess innehåll? Ge oss de livsmedel vi vill ha, rena, goda, näringsrika, odlade och uppfödda med respekt för djur och natur! Ställ krav och rata all "fuskmat" som vi inte vet följderna av i ett längre hälsoperspektiv!

Skall storhushåll och offentliga måltider vara med i "det nya matlandet" måste vi börja med att ställa krav på oss själva, på våra uppdragsgivare, upphandlarna och på grossister och på hela livsmedelsindustrin!

Klippans senaste livsmedelsupphandling
Klippans Kommun genomförde ny livsmedelupphandling under 2010.
Utvärderingskriterierna som ställdes var:

Kvalitet 35%
Sortiment 20%
Service 15%
Miljö 15%
Pris 15%

Ingen överprövning skedde!

Anita Broddesson
Kostchef, Klippans Kommun
anita.broddesson@klippan.se
0435-28493, 0734-398493"


Källa:  http://www.skolmatensvanner.se/goda_exempel_klippan.php

söndag 27 mars 2011

En härlig lördag!



Igår var vi ute och pratade lite med människorna i Skurup och det var jätteroligt! Det var många som tyckte vårt arbete var efterlängtat och fler ville vara med och engagera sig. Det fanns naturligtvis människor som inte tyckte som vi, en man vars fru jobbade i skolkök var kritisk mot vad vi gjorde. Han tyckte att vi hoppade på en yrkesgrupp som gör så gott de kan. Vi vill klargöra att vårt mål är att ta bort alla halv och helfabrikat som serveras i förskolor, grundskolor och äldreboende. Det vi är kritiska mot är ju det personalen får arbeta med, inte vad de gör! Vi hyser all respekt för dem och tycker att de borde få laga riktig mat som vi vet att de kan! Så en gång för alla, vi vill förbättra det som köps in, inte personalen som arbetar med det. Vi hoppas att vi kan hålla en hälsosam diskussion och skilja på sak och person.

Många skrev på vår namninsamling och de kommer vi att lägga ut på vår lista på nätet.

Vår runda på byn var ett lyft för oss och vi kommer att göra fler rundor med våra barn i Skurup för att berätta om vad vi vill. Om du har något du vill säga, skicka oss ett brev bramatiskurup@gmail.com eller lägg en kommentar här på bloggen.

Avslutar med ett mail som kom i veckan av en man som tycker så här om maten:
 
"Jag erhåller mat dagligen och tycker att den kunde vara lite bättre. Mera KÖTT som till ex: stek eller kotlett.
samt att till pyttipanna kunde vara flera ÄGG 2 st och några skivor stekt fläsk.
   Och allt det med korv och dyligt ni har kokt tillsammans,kan ni hålla upp  med för det är ingen smak i det.       
   Och att ni kunde krydda litte bättre i den maten ni gör. Så att smaken blir som den Mor lagade förr." 

Ha en skön söndag!

tisdag 22 mars 2011

ännu ett exempel på bra skolmat och framförallt matlust!


Det klagas mycket på skolmaten. Men det finns också goda exempel. I Täby har en kock från en toppkrog fått eleverna att flockas i matsalen och nu har hans recept blivit en kokbok.

Läs hela artikeln här

söndag 20 mars 2011

Bristande kunskap om mat



"Kunskapen om mat brister. Mer än hälften av svenskarna vet inte att falukorv är ett halvfabrikat. Svenskarna har stora kunskapsbrister om mat. Få vet att falukorv och pesto inte är råvaror. Det visar en undersökning gjord bland 1 000 personer.


Uppmärksamheten kring matindustrin och vad vi stoppar i oss har aldrig varit större. Allt fler har blivit medvetna om hur många tillsatser som finns i olika matvaror, men den nya undersökningen från Novus Opinion visar att svenska folket har dålig koll på vad som är halvfabrikat och inte. Hela 52 procent av de tillfrågade tror inte att falukorv är ett halvfabrikat.
- Folk vet inte vad halvfabrikat är och det finns ingen bra definition. Det ser industrin som positivt för då kan man lägga vad som helst i begreppet, säger Kicki Theander, vd för Middagsfrid, som beställt undersökningen.


Kicki Theander anser att Mat som är upphettad eller behandlad på flera sätt bör kallas halvfabrikat.
Hela 37 procent tror inte att tortellini är ett hel- eller halvfabrikat, siffran för pesto är också den 37 procent.
- Det visar att många använder hel- och halvfabrikat i större utsträckning än vad de själva vill, säger Kicki Theander.
Maria Lennernäs är professor i mat- och måltidskunskap vid Kristianstads högskola. Hon tycker att vi vet för lite om vad vi ska äta:
- Jag tror inte att människor vet skillnaden mellan näringsämne och energi. Vi stoppar i oss för mycket kalorier, därför att vi förväxlar detta med näringsriktig mat.
Maria Lennernäs pekar på att få vet hur mycket energi kroppen behöver, samtidigt köper vi de billigaste varorna.
- Men det är många som aldrig skulle drömma om att använda den billigaste motoroljan till bilen, säger hon.
Undersökningen visar också att 43 procent använder färdigställda eller nästan färdigställda livsmedel i matlagningen en till två gånger i veckan.
- Det vore bättre om vi lade mindre pengar på tillsatser, som många av dessa livsmedel innehåller. Dessutom är mat väldigt känslig för upphettning. Så fort man börjar bearbeta en råvara försvinner mycket av näringsvärdet, säger Kicki Theander".

Artikel ur DN publicerad 2010-03-22

Men om vi då vet så lite och experter tycker att man ska lägga mindre pengar på färdigmat som är proppad med tillsatser och brister i näring, borde vi inte få den kunskapen då? Borde då inte skolan vara växthuset för det kunnandet? Eller vem skulle undervisa oss i det? Hemkunskapen är för mig en liten parantes i min grundskoleutbildning. Går man på fotbollsakademien t.ex. ligger näringslära på schemat. Vad är det som säger att inte andra barn behöver den kunskapen? Ska man bara äta bra för att kunna prestera i idrott? 

Men vad är då halv och helfabrikat? Jo, skolmatens vänner (LRF) definierar det så här:

"Helfabrikat är helt färdigställda livsmedel där endast uppvärmning behövs. Helfabrikat kan vara måltidskomponenter eller kompletta maträtter. Exempel: Stekta köttbullar, pytt i panna och fiskgratäng. Halvfabrikat är livsmedel som har behandlats och endast behöver tillagning. Till vissa halvfabrikat behöver vätska tillsättas. Exempel: Ostekta köttbullar, panerad fisk, djupfrysta grönsaker och torkade soppor."

På barnens schema ligger idrott, konst, musik, litteratur allt som formar ett gott samhälle....utom en enda sak, matkunskap lyser med sin frånvaro....


fredag 18 mars 2011

Yttrandefrihet

Igår drabbades en medlem i föräldragruppen av något väldigt obehagligt. Hon blev konfronterad på sin arbetsplats av tjänstemän som arbetade nära kostchefen. De började prata om hur vi i gruppen far med osanning och att det som skrivs på vår facebooksida är lögner. De gav också ett exempel på en kommentar som var helt uppåt väggarna eftersom informationen hade kommit till de ryktesvägen. Vi hade fått lägga våra flyers på hennes företag och vad vi gjorde var bara att praktisera yttrandefriheten. Hon fick lova att ta bort dem annars skulle de i solidaritet med kostchefen aldrig komma tillbaka och då skulle ju vår medlem  förlora kunder. Väldigt tråkigt tycker vi. Nu hör det till saken att det inte är första gången detta händer. Kostchefen rusade in på en annan förälders rörelse och började skälla inför förvånade kunder för att hon hade information synlig om vårt arbete, den föräldern vågar inte vara med i vår grupp längre. Ska vi skrämmas till tystnad? Får man inte tycka något i Skurup? Om man gör det är risken då att man förlorar sitt levebröd? Vem har rätt att skapa opinion då?  På Skurup kommuns hemsida står det tydligt om yttrandefrihet och "att varje medborgare gentemot det allmänna ska kunna förmedla information och uttrycka sina tankar, åsikter och känslor, i tal, skrift, bild eller på annat sätt."   Men då får man också räkna med att man får kraftiga reaktioner från de som jobbar med det uppdrag som kritiseras....kanske man skulle tillägga. Vi kommer dock att fortsätta tro på dialog och inga hot kommer att avfyras från den här gruppen i alla fall. Vi tror på positiva förändringar, utveckling och ett ständigt lärande. Igår lärde vi oss något nytt......